Shopoholic (pt. 2)

Igår blev det beställningar igen.. Från ellos beställdes träningsbyxor och jacka (till mina skogspromenader) Ett par slappa shorts till i sommar, en top (bara så jag skulle komma upp i rätt summa och få 300 kr rabatt, det hade annars fattats 3 kr...) och en kavaj! Så läcker! Hoppas dom skickar beställningen fort!

Har också beställt tyg att sy klänningen ovan, blir nog fint, och så får jag lite pyssel. Började ju på två stickningar i höstas, dom ligger hos mamma och pappa nu eftersom mamma skulle hjälpa mig lite med det jag inte förstod, nu ligger dom nere i förrådet hos dom :P.. kanske är dom klara till i vinter. Det är mysigt att sitta och sticka, men det är ju kul om det blir rätt också...

Var och prommenerade runt elljusspåret igår, det gäller att hitta bra musik som man kan hålla en rask prommenadtakt till.. hittade några favoriter på min iPod, se nedan:
Les Wampas - Manu Chao
The Ramones - Blitzkrieg bop
Volbeat - I only wanna be with you

Good shit?

En bra låt som gör en glad såhär när det nästan är sommar :D



Riktigt bra låt, Cliffs of Dover med Eric Johnson.. hittade inte så rolig video på youtube dock..

Riktiga nyheter?

Känns bra att sveriges största skvallertidning, Aftonbladet, har viktiga saker att skriva om...

Artikeln handlar om att han måste skaffa nytt pass, för hans är trasigt. Bäst man antecknar...

En riktig shopping-månad!

Tredje helgen på rad nu som jag varit in till stan. För två veckor sedan var jag ute efter sommarkläder. Efter att ha städat igenom och ränsat garderoben insåg jag att jag knappt hade några sommarkläder! Typ en klänning, ett par shorts och kanske 2-3 kjolar (sommarkjolar då). T-shirts och linnen har man ju massa, men då blev det stan för att hitta lite sommarkläder. Blev inköp av två klänningar, en helvit och en vit med prickar. Även en ganska lång skjort-tunika som blir skön att ha till tights eller byxor, samt en del annat. Förra helgen var det stan igen, men inte lika mycket shopping. Köpte ett minneskort till telefonen, ett spel å så köpte Peter lite kläder. Idag var vi då på stan igen. Köpte en väska, en scarf, lite löshår och fina tavlor att sätta upp i vardagsrummet. Riktig shopoholic känner jag mig som...
Ikväll blir det eurovision med räktoast, nice nice :)

På tal om...

... det jag skrev om igår (eftersom hela veckan är eurovision), om Sverige och eurovision. Fasen så många DÅLIGA låtar Sverige har skickat, det är fasen otroligt att det har gått så bra som det har gjort...
Följande låtar undrar jag hur dom kunde ta sig så pass högt

2002 - Afro-dite Never let it go
Alltså var den bra? Känns som en typisk aerobics-låt, eller friskis och svettis, och inte ens en bra sån. För mycket av allt... Ändå slutade den åtta (av 24 bidrag)


2003 - Fame Give me your love
Den här låten slutade femma(!) 2003, idag skulle den väl knappt ta sig till final? Felet med den är inte att den är superdålig, felet är att den skulle lika gärna kunnat heta Take me to your heaven, eller Listen to your heartbeat (Friends 2001). Den låter som allt annat, och är inte intressant eller spännande på något sätt.


2005 - Martin Stenmarck Las Vegas
Denna låt kom i och för sig inte så bra, en 19:e plats och Sveriges sämsta resultat sedan 1992 då Christer Björkman kom på 22:a plats med "I morgon är en annan dag". Men jag måste bara ta med den för att folk ska förstå hur dålig den faktiskt är


Här är några exempel. Det finns många fler låtar som Sverige skickat som inte alls varit bra, men som ändå placerat sig topp tio... Var de andra bidragen så dåliga?

Malena vidare igår. Heja! =D

Eurovision - start ikväll

Så, semifinal ett ikväll. Blir det final för Sverige? Hoppas det, så mycket roligare att titta i helgen då. Har varit ovanligt lite "Sverige kommer vinna"-propaganda från tidningarna i år, eller så har dom inte börjat än.. eller så kommer det på söndag, att alla andra har fel som inte röstar fram oss till vinnare. För i Sverige verkar vi ju vara så bombsäkra på att vi ska vinna varje år, och gör vi inte det så låter det som att öst-stats maffian är framme och fuskar, för dom röstar minsann bara på varandra, och man borde bojkotta ESC och ECS borde delas upp i en tävlig för öst och en för väst...
Eftersom jag är lite av en ESC-nörd, här kommer lite statistik:

  1. Förra årets topp-10
    Ryssland
    Ukraina
    Grekland
    Armenien
    Norge
    Serbien
    Turkiet
    Azerbajdzjan
    Israel
    Bosnien-Hercegovina

    Av dessa tio gav Sverige röster till fem (Grekland, Armenien, Norge, Serbien och Bosnien). Så det visar väl bara att Sverige hade ungefär samma smak som övriga Europa (förutom att vi inte gav Ryssland ett endaste poäng). Dessutom gav Sverige ganska höga poäng (5, 7 och 8) till Danmark, Finland och Island som hamnade på placering 15, 22 och 14. Sverige samlada ihop sina 47 poäng och en 18:e placering främst från de nordiska länderna (Island 3, Norge 7, Finland 5,  Danmark 8) och så 12 poäng från Malta. Kanske dags att börja prata om skandinavienmaffian?
  2. För det andra så tycker jag inte man ska säga att det bara är "öst" som vinner heller. Om man räknar vinnarna från 1999, tio år tillbaka ser det ut såhär:
    1999 - Sverige
    2000 - Danmark
    2001 - Estland
    2002 - Lettland
    2003 - Turkiet
    2004 - Ukraina
    2005 - Grekland
    2006 - Finland
    2007 - Serbien
    2008 - Ryssland

    Nu kan man ju vara lite oense om vilka länder som hör till öst och inte, är det gamla Sovjet? Räknar man med Baltikum? Åt minstone 4 länder, Sverige, Danmark, Finland och Grekland räknar jag till väst, och i år är Norge storfavorit. Återigen, jag tror inte chansen att vinna beror på varifrån man kommer, utan hur bra ens låt är.
  3. Vi blir alltid lika förvånade då vi inte vinner. Vi som har så bra musik. Genom åren har det gått rätt bra för Sverige ändå. Vi har fyra segrar, vilket placerar oss på en delad tredjeplats tillsammans med Nederländerna. Vi har även bra spridning på våra vinster. Av de länder som har fler segrar än oss är det ingen som har en vinst efter 1997. Sen är ju faktum att det inte är lika lätt att vinna idag. 1974 då vi vann med ABBA var det 17 st med, 1984 var det 19, 1991 var det 22 och 1999 var det 23 länder som tävlade. Tidigare år var man ju tvungen att stå över ett år om det hade gått dåligt året innan, men från och med 2004 så får alla länder chansen eftersom man började med en semifinal för de bidrag som inte kvalificerades genom placering tidigare år, 2008 gjordes detta om till två semifinaler som det är idag. I år är 43 länder med och tävlar, nästan dubbelt så många som 1999 så konkurensen är ju hårdare. Att man sedan 1998 fick börja ringa in och rösta tror jag också i viss utsträckning kan påverka, en jury skulle nog aldrig ha röstat fram Lordi som vinnare. I år har dom ju som kanske är bekant tagit tillbaka juryn till 50 %, rösterna består både av jury- och tittarröster. Tyvärr tror jag det medför att mer annorlunda bidrag som inte hör till klassisk schlager-pop kommer rasa, i alla fall för den svenska juryn...
  4. De senaste 10 åren och sen man började med semifinaler har Sverige alltid varit i final, och det är inte dåligt, även om man vill få det att verka så. (Kanske har det också gjort oss lite bortskämda?). I finalen de senaste tio åren har vi 7 topp-10 placeringar, två 18:e-platser och en 19:e-plats. Sluta klaga! Det är inte dåligt. Och som sagts tidigare, vi kan inte vinna varje år, det vore orealistiskt.
Så what about årets tävling. Själv tycker jag att det är det bästa bidrag Sverige skickat sen typ 2000 då vi skickade Pontare (äntligen vågar vi skicka något annat än glad schlager-pop, tur att publiken inte valde Måns). Jag hoppas och tror att det kan gå ganska så bra även om det nog inte blir en seger. Det finns mycket dåligt och tråkigt i år, men förutom Sverige hejar jag nog mest på Bosnien-Hercegovina och deras låt Bistra voda. Hoppas på Norge också. Texten är inte så bra, men melodin med fiolerna och energin. Vinnare?
Sveriges 12:a hamnar nog hos Norge, eller Azerbajdzjan (Sverige inte bara ger sina grannar, även till andra svenska artister som tävlar för andra länder).
Lycka till :D

Får man klaga på folk?

Alltså. Har varit lite slapp idag. Har i och för sig tvättat också, men i övrigt har jag inte gjort så mycket sen jag kom hem från jobbet. Satt och halvsåg på två program på svt play. Dokument inifrån om dels hur svårt det är att hitta kärleken, och sen hur svårt det är att ha vissa jobb, som nästan kräver att man arbetar och är tillgänglig 24 timmar om dygnet, och aldrig riktigt är ledig och nästan jobbar på semestern.
Jag blir så trött på såna människor att jag bara blir störd då jag ser på det. Först och främst det med jobbet. Visst man kanske älskar sitt jobb, man har kanske så att säga "valt karriären", man kanske känner pressen och trycket att efter man kommit hem och ätit middag så bör man koppla upp sig mot datorn och "jobba klart" hemma, om man nu har ett sånt jobb. Visst, man kanske har det så och kanske man trivs med det. Frågan är ju om man ska skaffa barn då? Eller familj.. och det tycker jag gäller för både män och kvinnor. Klart att man ibland kan måsta göra något hemmifrån eller jobba över, men varje dag? Dessutom visade det sig ju ofta vara sådana som hade väldigt stort inflytande själva över sin arbetstid, så även om det fanns en viss tid dom skulle jobba i veckan så jobbade dom mycket mer, obetalt. Som en sa, "det skulle inte funka att gå ner till halvtid för jag skulle ändå jobba lika mycket som en heltid". Det sjuka tycker jag är att i och med att det blir vanligare så sätter det liksom en standard. Om du inte jobbar så mycket, om du inte älskar ditt jobb så mycket att du vill jobba med det även på din fritid, då måste det vara något fel. Jag säger inte att dom människorna är sämre eller dåliga föräldrar, men man kanske inte kan ha allt här i världen. Man kanske måste offra något för att få något annat. Jag är glad att jag inte kan ta med så mycket jobb hem i alla fall, kanske inte så säkert att börja köra experiment i diskbänken. Däremot är det skönt med flextid så man kan jobba längre om man känner att man har mycket någon dag, och istället sluta tidigare en annan.

Andra programmet handlade om svårigheten att hitta kärleken, eller mest problemet det medförde att få barn sent i livet. Det var några tjejer, närmare 30 som alla var singlar, hade utbildat sig, rest runt och gjort olika saker, och nu började dom känna sig lite smått stressade över att bilda familj, och hur det nu skulle gå när dom fortfarande var på jakt efter den "prefekta partnern". Snarare låter det som dom är på jakt efter det perfekta livet, som inte finns. Den prefekta mannen, som ska vara både jämställd men "manlig". Han skulle ha mycket humor, vara högutbildad, helst händig, men det var inget måste. Han fick inte vara för liten och smal, för dom ville känna att dom kunde krypa in hos han och känna sig små. En ville att han skulle vara kreativ... Och dom ville lixom ha kärlek vid första ögonkastet, typ som i nån Hollywoodfilm då man springer på varandra på mataffären och så säger det bara "klick" och happy ever after. Förlovad efter ett år, gifta sig året efter, och sen barn. Då räknade hon ut att hon skulle ha sitt första barn innan 31... Och sen ville dom ha kvar sitt liv som dom levde nu, och ändå ha familj. Är det på fler än ett ställe som den här ekvationen spricker? Livet är inte som i "Desperate Housewives" eller "Vänner" eller annan valfri amerikansk film eller serie. Kanske kan man inte ha allt? En kvinna var över 40 och hon kännde att nu var hon mogen, nu ville hon skaffa barn. Att det finns risker och svårigheter med att skaffa barn efter 35 fanns som inte. Som sagt tidigare, kanske kan man inte ha allt, och kanske kan man inte vara perfekt.

Jag vill inte klanka ner på dessa människor. Alla gör sina val, alla har sina drömmar och förväntningar. Det jag blir störd på är hur det visas och framställs på TV. Jag blir bara irriterad. Suck

Jobb...

Såhär skulle man ha haft det på jobbet! Skulle varit coolt. Fast jag undrar vad arbetsmiljöavdelningen säger om varken skyddsglasögon, skyddskläder eller dragskåp... fast hon har ju handskar i alla fall...



Victoria Frances i alla fall... <3


RSS 2.0